Publicerat på FamilyLinks Facebooksida
23 oktober 2018

Varje år tar Socialstyrelsen och SKL - Sveriges kommuner och landsting fram en undersökning som heter ”Så tycker de äldre om äldreomsorgen”. Nyligen presenterades resultaten för 2018. 

Socialstyrelsen har genomfört undersökningen sedan 2013. Resultaten i den baseras på en enkät som årligen skickas ut till drygt 200 000 personer över 65 år som får hemtjänst eller bor på särskilt boende. Enkäten innehåller frågor om de äldres upplevda hälsotillstånd, rörlighet, oro och ensamhet, men också frågor om bemötande och servicegrad från kommuners och stadsdelars omsorgsgivare (boende och hemtjänst). 

2018 års resultat
Ett ”nedkok” av 2018 års undersökning visar att:

1. Majoriteten av de äldre är nöjda. På nationell nivå uppger 88 procent av de svarande som bor hemma att de är nöjda med hemtjänsten. Och bland dem som bor på särskilt boende är motsvarande siffra 81 procent. 

2. Gruppen äldre som uttrycker att är nöjda med antalet utevistelser har blivit mindre. Enkelt uttryckt: fler äldre vill ha mer tid utomhus än vad de erbjuds. Resultaten visar också att skillnaden mellan tillgång till utevistelser är stor mellan olika kommuner och verksamheter. 

3. Förtroendet för omsorgspersonal har gått ner en aning. 

Kritiska röster
Det finns de som är kritiska till undersökningens resultat. I en debattartikel i tidningen Dagens Samhälle (https://www.dagenssamhalle.se/…/anhoriga-sluta-fyll-i-enkat…) skriver två representanter för patient- och anhörigorganisationen Alzheimer Sverige att undersökningen inte speglar de äldres åsikter utan snarare de anhörigas. Eftersom det är väl känt att enkäten i många fall fylls i av anhöriga och inte av de äldre själva. Det förekommer också att omsorgspersonal och gode män är behjälpliga med att svara på frågorna. 

En annan kritik som framförs är att svarsfrekvensen är för låg och att viktiga grupper är exkluderade från undersökningen, som t.ex. äldre som har larm och/eller matlåda. De här omständigheterna är problematiska, menar kritikerna, eftersom resultaten från den årliga undersökningen ofta ligger till grund för beslut på verksamhetsnivå i kommunerna, och används som slagträ i politiska debatter såväl på kommun- som riksnivå. 

Hur är det i din kommun?
Oavsett vad man tycker om undersökningens pricksäkerhet säger den ändå något om skillnader i äldreomsorgens kvalitet sett över landet. Är du nyfiken på hur det ser ut i just din kommun/stadsdel? Kika in på Socialstyrelsen för att se årets resultat:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2…/…/default.aspx

Eller gå in på SKL och använd sökverktyget Kolada för att se resultaten från de öppna jämförelser av äldreomsorgen och kommunal hälso- och sjukvård som Socialstyrelsen också tar fram varje år:
https://skl.se/…/merfranskl/oppnajamforelser/aldre.9487.html

---

Publicerat på FamilyLinks Facebooksida
28 september 2018

Foto: Jaco Pretorius

Det vankas mys runt om i svenska kök och tv-soffor. På fredagsmenyn står kanske hamburgare, tacos, glass och popcorn och annat ”lite extra”. Utöver menyns guldkant är det fina i kråksången förstås att stora och små hänger tillsammans en kväll. En skön stund med prat, skratt och kanske lite tv-tittande. Och förhoppningsvis ingen väckarklocka som ringer dagen efter. 

Det här (val-)året har vi hört uttrycket ”att vara den vuxne i rummet” otaliga gånger. Politiker har använt det som en synonym till förmågan att vara ansvarstagande i alla lägen - och orädd att hantera även sådant som är svårt eller obekvämt. Även för oss som inte är politiker kan det finnas anledning att fundera över begreppet. 

Barn som anhöriga
Visste du att 3 procent av 15-åringar i Sverige stannar hemma från skolan en dag i veckan för att ta hand om någon där hemma? Att 6 procent av landets barn under sin uppväxt kommer att få uppleva hur det är att ha en förälder med cancer? Eller att 8 procent av svenska barn har en förälder med så allvarligt missbruk eller psykisk ohälsa att föräldern får sjukhusvård? 

Forskning visar att de här barnen har mycket att vinna på att få tillgång till sociala nätverk utanför den egna familjen, referensmiljöer (andras vardagsliv) och möjligheten att prata om sin situation. Det ger dem bättre förutsättningar att klara av tillvaron och uppväxten än om de saknar sådana kontakter. 

Våga fråga och prata
Att bjuda in vår tonårings/vårt barns kompis till fredagsmys, en kompis som vi kanske anar har det tufft hemma kan alltså vara en liten insats med stor effekt.
Och om vår fredagsgäst då skulle öppna upp för ett samtal har vi verkligen chansen att vara den ”vuxna i rummet” genom att lyssna och våga prata om det svåra. 

Läs mer på:

• http://www.anhoriga.se/…/fakta-…/fakta-om-barn-som-anhoriga/

• https://www.raddabarnen.se/rad-och-…/…/om-ett-barn-far-illa/

• https://www.socialstyrelsen.se/…/infoblad-barn-som-anhoriga…

Jocce hjälper er som hjälper
Läs mer om appen som förenklar och berikar vardagen för anhöriga och deras närstående:
www.jocce.link.

---

Publicerat på FamilyLinks Facebooksida
20 september 2018

Den största gruppen anhörigvårdare i Sverige är gruppen ”vuxna barn” mellan 45 – 64 år, och den största gruppen som tar emot hjälp är gruppen ”äldre”. De anhöriga beräknas stå för 75 procent av äldreomsorgen och samhället för resterande 25 procent. 

Längre liv men större vårdbehov
De senaste decennierna har medellivslängden ökat i västvärlden. I Sverige har andelen personer 80+ fördubblats sedan 70-talet. Ny medicinsk behandling, diagnostik och teknik räddar också fler liv än tidigare. Fler personer som överlever svåra eller kroniska sjukdomar behöver dock vård och omsorg under sina resterande levnadsår. 

Samhällets stöd har minskat
En annan faktor bakom anhörigas ökade ansvarstagande för de äldre är nedmonteringen av den offentligt finansierade omsorgen. 1980 hade 30 procent av personer över 65 år tillgång till hemhjälp eller särskilt boende. Idag är motsvarande siffra 14 procent. Under samma period har antalet platser på geriatriska kliniker (äldreboende) minskat med 90 procent.

Anhörigvård har konsekvenser
Enligt en enkätundersökning från Stockholms Universitet har anhörigas omsorgsarbete ett pris: ökad risk för fysisk och psykisk sjukdom med påföljande sjukskrivning samt risk för negativ inverkan på arbetsliv, vardagsliv och privatekonomi. Konsekvenser som i många fall drabbar kvinnor hårdare än män.

Samordning efterfrågas
Idag finns ingen samhällsinstans som tar ansvar för vård- och omsorgssamordning för äldre. Ansvaret faller på de anhörigas lott, såvida de äldre själva inte kan ta det. När anhörigvårdare får frågan om vad de skulle vilja ha mer av svarar nästan alla: mer och bättre omsorg från samhällets sida. Ofta blir svaret detsamma från de omsorgsbehövande äldre. Utöver detta efterfrågar många anhöriga bättre samordning av vård och omsorg. 

Den nya appen Jocce är tänkt att förenkla informationsdelning och samordning av omsorgsinsatser. En app där man med några få knapptryckningar i mobilen skapar ett nätverk runt den som behöver stöd, där även professionella omsorgsgivare kan vara med. 

Källor:

• SvD och NKA, 2017-08-08 – https://bit.ly/32e3ODj

• Föreläsning med Ann-Britt Sand, forskare vid NKA – Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga – https://bit.ly/2JDEXA2

• ”Att ge omsorg mitt i livet: Hur påverkar det arbete och försörjning”, Stockholms Universitet, Institutionen för social arbete – Socialhögskolan 2014:1 – https://bit.ly/2S8E6eO

---

På vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje pågår ett projekt där personal inom hemtjänsten använder appen Jocce som ny arbetsrutin. På så sätt får de anhöriga till Tiohundras kunder löpande information om utförda insatser.

De flesta vård- och omsorgslevererande företag i Sverige hanterar dagligen en mängd oplanerade telefonsamtal från anhöriga. Ofta ringer anhöriga för att dubbelkolla att utlovade tjänster har genomförts, eller bara för att få bekräftat att allt är okej hos den närstående. 

I anhörigenkäter, både nationellt och lokalt, brukar önskemålet om delaktighet ligga högt upp på anhörigas önskelista. Det vill säga de flesta som har en närstående som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver stöd vill vara involverade i omsorgen runt sina närstående.

Det är bakgrunden till att vård- och omsorgsföretaget Tiohundra i Norrtälje beslutade att testa Jocce-appen i en av sina hemtjänstenheter. Praktiskt innebär det att medarbetarna delar information med de anhöriga via appen Jocce om vilka insatser som utförts. Det kan handla om information om att en person har ätit, duschat eller varit på utflykt. När hemtjänstpersonalen loggar insatserna i appen – med hjälp av en QR-kod och olika symboler – plingar det i samma stund i de anhörigas mobiler. De får därmed i realtid ta del av informationen. Om hemtjänstpersonalen vill kan de också dela bild och text i det slutna nätverket. 

Förenklad informationsdelning gagnar alla
Gunilla Nordström, samordnare för demensteamen inom Tiohundras hemtjänst och projektledare för Projekt Jocce ser effekterna av informationsdelningen.

– När de anhöriga får löpande information om utförda insatser minskar antalet oroliga telefonsamtal. Jocce synliggör det viktiga arbete som hemtjänstmedarbetarna utför varje dag. Tryggare och mer nöjda anhöriga och kunder, och smartare arbetssätt för medarbetare ligger helt i linje med Tiohundras visioner framåt.

Phia Lundqvist, som arbetar inom hemtjänsten, beskriver sin upplevelse av att använda appen på liknande sätt.

– Den underlättar verkligen samarbetet och kommunikationen mellan oss personal och de anhöriga. Det blir en trygghet för alla. Jag tycker att appen är enkel att använda och det tar ingen extra tid, tvärtom blir det en naturlig del av arbetet.

Tryggt att kunna följa vardagen
Ulrika Bley som bor i Belgien, har en mor som är kund hos Tiohundras hemtjänst. Ulrika beskriver vilken effekt delad omsorgsinformation har haft för henne. 

– Det är väldigt skönt att kunna följa mammas vardag, speciellt när man inte bor på samma plats. Jag har kontakt med hemtjänsten och nu har även hennes dagverksamhet anslutit sig så jag kan se vad mamma gör på dagarna. Jag ser att hon alltid är glad när hemtjänsten kommer och det är en väldig lättnad. Mamma kommer inte alltid själv ihåg vad hon har gjort och då känns det väldigt bra att kunna se det i appen för att kunna ställa frågor och prata med mamma om vad hon har gjort.

FAKTA

Tiohundra är ett vårdbolag i Norrtälje som driver akutsjukhus, vårdcentraler, psykiatrienheter, äldreboenden, BVC, LSS- och hemtjänstverksamheter. Sammanslagningen av sjukvård och omsorg i samma företag gör Tiohundra unikt i Sverige. Norrtäljemodellen är uppmärksammad både nationellt och internationellt och lyfts fram som förebild av Socialdepartementet. 

FamilyLink är företaget bakom Jocce - appen som knyter ihop dem som finns runt en person som av olika skäl behöver stöd vardagen. Med några få knapptryckningar skapas en sluten grupp runt personen; där anhöriga, vänner och professionella vård- och omsorgsgivare kan vara med. Appen ärutvecklad helt i enlighet med EU:s och svensk lagstiftning gällande personuppgifter och datasäkerhet.

---

Pressklipp MedTech

Tillsammans med Hjärnkrafts medlemmar ska Familylink testa sitt nya hjälpmedel.

Läs nyheten i sin helhet hos MedTech Sweden

---